När drack du en Egri Bikavér senast? För de allra flesta var det nog länge sedan. Nu är det dags igen, till det facila priset av 149 kronor har Systembolaget släppt en sådan för en vecka sedan.
Förvänta dig inga stordåd, det här är ett billigt vin, men det är rättframt och lite charmigt fruktigt med en viss jordighet och smakmässigt något lättsamt tack vare de sammetslena tanninerna. Om man har fått för sig att Egri Bikavér skulle vara ett rustikt vin med lite grovhuggen och burdus frukt och kantiga tanniner, som ryktet säger att vinet kan vara, kan man lägga den känslan helt åt sidan. Det här är istället okomplicerat och väldigt lättdrucket vin. Det är inget vin att spara, drick det nu och det kommande året vid ungefär 17–18 grader för att lyfta fram den saftiga fruktigheten.
Området Eger ligger i den nordöstra delen av Ungern och är en anrik vinregion med en vinhistoria som sträcker sig drygt tusen år tillbaka i tiden. Läget i centrala Europa var utsatt och genom regionens historia har först mongoler, sedan både franska cisterciensermunkar, tyskar, valloner och flamländare befolkat området och på sitt sätt bidragit till vinkulturen. När ottomanerna ockuperade den här delen av landet från 1596 och nästan ett sekel framöver, lät det faktiskt vinodlingarna finnas kvar trots att de var muslimer. Detta eftersom vinet gav dem goda inkomster.
På den här tiden var vingårdarna nästan uteslutande planterade med gröna sorter, men med tiden skulle blå sorter som bland andra Kadarka och Kékfrankos långsamt börja ta över. Ett sekel senare stod det röda vinet för nästan 80 procent av produktionen och det fylliga röda vinet Bikavér hade blivit ett av landets mest kända viner.
Under det kommunistiska styret mellan 1949 och 1989 var vinproduktionen framför allt en inkomstkälla för staten och någon vidare ambition mot kvalitet var inte aktuell. Först därefter skulle privata aktörer med sinne för detaljer och ambition att producera bättre viner ta vid. Idag är Eger en välmående vinregion med ungefär 5 620 hektar stora vinodlingar. En stor del av distriktet breder ut sig på flackare mark på ungefär 150 till 180 meters höjd, men norr om staden Eger reser sig vinodlingen upp emot 500 meters altitud. Där är det också svalare, vilket är positivt med tanke på det centraleuropeiska läget med sitt överlag varma kontinentala klimat. Somrarna är dock alltid varma, helt perfekt för de blå druvsorter som trivs här, men tack vare svalkan om nätterna vinner vinerna en god fräschör. Jordarna varierar från olika typer av kalksten med inblandad lera till mer vulkaniska magra bergarter uppe i norr.
När jag träffade Tibor Gál första gången, var det på Tenuta dell’Ornellaia i Bolgheri i Toscana. Han var en enastående vinmakare som i allra högsta grad bidrog till att lyfta egendomen till det världsrykte den fick från mitten och slutet av 1990-talet. Samtidigt drev han sin egen familjeegendom i Eger och blev en av de allra främsta pionjärerna och krafterna inom den ungerska vinrenässansen. Tibor hade lagt grunden till sin framstående karriär hos kooperativet Egervin, men gick snart sin egen väg för att bli sin egen. Dessvärre gick Tibor bort alldeles för tidigt i en olycka i Sydafrika år 2005, och hans son med samma namn tog över familjens vingårdar. Sedan 2011 är Tibor Gál Jr chefsvinmakare här och idag har man fem vingårdar om totalt 37 hektar och gör en bredd av viner. På vita sidan en druvren Viognier, en Chardonnay Rajnai Rizling och en cuvée med bland annat Viognier, Pinot Gris och Traminer som man kallar Fuzio. Den röda vinlistan omfattar en Pinot Noir, en Syrah och en Cabernet Franc, samt det klassiska vinet Egri Bikavér Superior.
Det här vinet är en intressant cuvée av flera druvsorter med cirka 40 procent Kékfrankos som fundament. Kékfrankos är samma sort som den österrikiska Blaufränkisch och det finns ett par teorier om hur den har fått sitt namn. En av dessa menar att druvan har fått sitt namn från Franken i Tyskland, där den förvisso idag kallas Lemberger, en annan att den i Österrike skulle syfta på ett vin som var särskilt fint och därför för flera hundra år sedan benämndes som ”franskt”. Här i Ungern menar man att namnet ska ha kommit efter att Napoleons trupper ockuperade området och att de franska soldaterna skulle uppskatta det mustiga röda vinet i Sopron i västra Ungern så mycket att vinet och därmed druvan kom att kallas ”fransk”.
Även om den här sorten odlas på flera ställen i centrala Europa, är det Ungern som har de största arealerna av den. Kékfrankos knoppas och blommar ganska tidigt och den trivs allra bästa i soliga och varma klimat där det pigmentrika skalet behöver värme för att mogna ordentligt. Om man inte beskär rankorna hårt kan den ge riktigt stora skördar, vilket såklart tidigt har gjort den uppskattad bland vinodlarna. Vinet får ofta en djup fruktighet med en generös körsbärsliknande frukt och god syra, och druvrena viner har i regel en markerad tanninstruktur.
Alla druvor till det här vinet har skördats för hand och vinifieringen har ägt rum i 5 000 liter stora tankar av ungersk ek med omkring tre veckors maceration i genomsnitt för de olika sorterna. Efter ett års lagring i nästan lika delar ett, två, tre och fyra år gamla stora ungerska ekfat har vinet buteljerats utan att klaras eller filtreras.
Importör i Sverige är Wine Affair, www.wineaffair.se
