Temperering till 18 grader är perfekt, servering i glas med medelstor kupa och egentligen egalt huruvida det är av rakare bordeauxmodell eller en mer rundkupad bourgognemodell – och direkt ur flaskan känns spontant fullt tillräckligt. Till utseendet är vinet ganska mörkt, vilket är typiskt för den pigmentrika druvsorten bakom det här vinet, och till doften generös med mörk körsbärfrukt, en liten blommighet och en viss örtkryddighet. Ek noteras inte, det är ren druvkaraktär som gäller här. Smaken är medelfyllig och också den mörkt fruktig med en god struktur av mogna och fint integrerade tanniner och en fint uppfriskande och även den snyggt balanserad syra. Det här är ett fint sammansatt och gott vin att dricka nu, men det känns också som att det kan ligga till sig ett par år om man så önskar.
Carignan, Carignane, Cariñena eller Carinyena, kärt barn har många namn som för just den här druvsorten ändå är snarlika. Okej, förutom i Rioja där druvan kallas Mazuelo. Druvsorten kommer från början från Aragonien i nordöstra Spanien och där odlas den fortfarande på drygt 7 200 hektar. Det är dock i södra Frankrike, från Roussillon i väst till Rhônedalen i öst, som den har sitt starkaste fäste. Trots det har arealen här minskats drastiskt från slutet av 1960-talet, då den täckte ungefär 211 250 hektar av vingårdsmarken, till dagens knappt 31 000 hektar. Förklaringen är (tyvärr) ganska enkel, i det gamla Frankrike kunde odlarna ganska lätt ta ut skördar om 120–200 hektoliter vin per hektar, vilket gjorde vinet enkelt och gav druvsorten ett rykte som billig volymdruva.
Det är förvisso sant, så såg det ut och kanske i enklare viner fortfarande idag. Samtidigt finns det flertalet högklassiga viner i både södra Frankrike (främst i regionen Languedoc) och även i Mendocino i norra Kalifornien som mer eller mindre är gjorda uteslutande med Carignan. Det man har kunnat konstatera att kvaliteten kommer med lägre skördeuttag och att magra stenjordar, gamla vinstockar, ett soligt och torrt klimat och odling utan bevattningen leder till kvalitet. En fördel med Carignan, som är mer aktuell än någonsin, är att druvsorten tål värme och till viss del torka bättre än många andra sorter utan att den förlorar syra och fräschör. Därmed är det en framtidsdruva i det på sina håll allt varmare klimatet.
Vigno, eller Vignadores de Carignan, är ett kollektivt varumärke skapat av tolv vinproducenter i Valle de Maule. Syftet var att sätta fokus på druvsorten Carignan från gamla och inte bevattnade vingårdar och få den för området historiska vintypen att leva vidare. Allt tog egentligen sin början efter den stora jordbävningen i området år 1938, då tusentals personer omkom och jordbruket drabbades hårt. Som en del i ett statligt stöd erbjöds vinodlare att plantera Carignan istället för den svagare och lägre avkastande País. I många fall ympades Carignan in på äldre rotstockar med País och Torrontés. Projektet föll väl ut, men när Chile växlade upp från ett ålderdomligt till ett modernt och internationellt influerat vinland under framför allt 1990-talet, kom arealen för Cabernet Sauvignon att växa från 11 000 till cirka 20 000 hektar, den för Merlot fyrdubblades och för Sauvignon Blanc och Chardonnay kom arealen att närmast explodera. Detta på bekostnad av druvsorter som exempelvis Carignan. Trots det gjordes landets första druvrena vin med Carignan år 1994.
När en ny jordbävning drabbade Valle de Maule år 2010 fick satsningen på Carignan nytt liv genom att Vigno etablerades. Med gemensam kraft skulle man satsa på druvsorten och därmed sätta fokus på den lokala och traditionella vinkulturen. Enbart inte bevattnade vingårdar med minst 30 år gamla friväxande stockar får ge vin med namnet Vigno och vinet måste till minst 85 procent bestå av Carignan – resten kan vara andra druvsorter med samma krav på ålder och odling. Vidare måste vinet lagras i minst två år innan försäljning och namnet ”Vigno” måste skrivas ut med större tecken än producentens namn.
I Valle del Maule hittar man idag omkring 700 av druvsortens totalt 845 hektar stora areal i Chile. Dalgången omges av berg som reser sig upp emot 300 till 600 meter, men vinodlingarna ligger generellt sett på 40 till som mest 250 meters höjd. Tack vare närheten till havet i väst sveper det in fuktiga och svala vindar och det gör framför allt nätterna svala och till och med kyliga. Det förklarar dels fruktintensiteten i vinerna, dels den friska naturliga syran. En annan aspekt på dalgångens utmärkta förutsättningar är geologin, som är en komplicerad sammansättning av 290–340 miljoner år gammal vulkanisk aktivitet (under havsytan) med yngre inslag av kvarts, fältspat, granit och mer på ytan maritima avlagringar.
Just det här specifika vinet görs till 100 procent med Carignan som kommer från två vingårdslotter med vittrad granit och lerjord, allt skördat för hand med ett uttag på cirka sju ton per hektar. Druvorna fördes till vineriet i små plastlådor och inför alkoholjäsningen skedde fullständig avstjälkning och två dygns kallmaceration vid strax under tio grader. Jäsningen ägde rum naturligt i cementtankar vid 24–28 grader med två veckors skalkontakt och därefter fick vinet mogna under ett år i äldre foudres av ek.
Bakom vinet hittar vi Bouchon Family Wines som är en firma driven i fjärde generation sedan vinmakaren Emile Bouchon emigrerade från trakten utanför Bordeaux till Colchagua Valley i Chile år 1887. Idag har man tre vingårdar om totalt drygt 123 hektar, allt ekologiskt certifierat och till största del inte bevattnat (framför allt de äldre vingårdslotterna som är planterade på 1950- och 1960-talen).
Importör i Sverige är Provinum, www.provinum.se
