Vi börjar med det mest väsentliga, Bodegas Hermanos Perez Pasquas är en av de mest betydelsefulla vinfirmorna i Ribera del Duero. Det är en inte helt oviktig faktor i att hitta rätt, i Ribera del Duero finns det numera 22 267 hektar planterat med vin och 270 bodegor gör vin härifrån. Många firmor är på sin höjd medelmåttiga till bra, men bröderna Benjamin, José Manuel och Adolfo har sedan de 1980 tog familjens vingårdar ut ur det kooperativ som deras far var med att grunda 1948, lyft firman till verkligt hög kvalitet utan att förlora den klassiska känslan i doften och smaken. Idag har man 140 hektar stora vingårdsägor på 800–850 meters höjd runt byn Pedrosa och trots att man arbetar efter moderna metoder med strikt hygien i sina källare, är vinet från de traditionellt framför allt friväxande stockarna verkligt autentiskt och spanskt.
En annan sak som är intressant är att så många människor främst riktar blicken mot vinstilen gran reserva eller möjligen den något kortare lagrade typen reserva. Visst är också de typerna av viner också goda att dricka, men den mest underskattade vintypen är faktiskt crianza, som kan bjuda på riktigt fina upplevelser. Särskilt crianza från toppodlare som bröderna Pasquas är ett väldigt klokt köp. Här i Ribera del Duero precis som i Rioja gäller minst tolv månaders lagring i ekfat för att få kalla vinet crianza, följt av minst ytterligare ett år i tankar eller flaska. Bröderna Perez Pasquas är dock lite mer seriöst satsande än så, här lagras vinet först i helt nya franska och amerikanska ekfat under ett år, sedan dras vinet över till ett år äldre ekfat för sex månaders vidare lagring, för att sedan dras om en gång till drygt två år gamla ekfat. Inalles 18 månader, lite längre än regelverket kräver, men så är ambitionen hög.
Doften är medelstor och superskön, gillar man klassiska spanska viner gillar man det här. Mörk och djup frukt sprungen ur de omkring 25 år gamla stockarna, solmogen frukt med inbjudande charm, vanilj och dillfrön från ekfaten som sig bör och en lätt syrlig på gränsen till apelsinskal, också det en ganska vanlig nyans i det riktigt klassiskt spanska. I det äldre Ribera del Duero var vinerna oftast rustika och tydligt strama, i det moderna Ribera del Duero är de tätare och mörkare i frukten och har en liten sötma och kryddighet från nya franska ekfat, men det här vinet har en större elegant både avseende frukten och tanninstrukturen. Det sitter faktiskt riktigt fint ihop och dricks oväntat bra redan idag.
Så hur dricker man vinet från Ribera del Duero? Allra bäst är att slå upp det i karaff en stund, låt säga en halvtimma, särskilt när det är så här ungt. Det finns nämligen gott om nyanser som till en början ligger gömda i frukten och vanilj- och dilltonen från faten. Dessutom rundas strävheten av en liten aning med luften. En temperatur kring 18 eller som mest 20 grader är att föredra. Sedan gäller det att matcha det till maten, för det är primärt ett vin att njuta av till mat. I all enkelhet är det gott till hårdostar (testa den spanska Manchego, annars annan lagrad och lite kryddig hårdost) och salta charkuterier. Lokalt dricker man det till spädgris och grillat lamm, men fläsk- och lammrätter av olika slag är såklart riktiga fullträffar. Det går också lika bra med annat kött som gärna får vara stekt eller grillat och ha dofter av vitlök och örtkryddor. Drick det nu och de kommande åtta till tio åren.
Importör i Sverige är Viña Española, www.vinaespanola.se
