Mina första minnen av Château Bouscassé sträcker sig omkring 20 år tillbaka i tiden. Då precis som idag imponerades jag av djupet och strukturen i vinet, att det kändes oväntat seriöst och nyanserat för att vara ett billigt vin. Samma sak kände jag med syskonvinet Château Montus från samma distrikt.
Vi skriver 1979 när den då unga och fortfarande okända Alain Brumont ärvde Château Bouscassé och dess vingårdar av sin far. Året därpå köpte han det närliggande Château Montus och det var med dessa två egendomar som han under de kommande decennierna skulle skriva modern vinhistoria. Han kom att bli inspiratören, renässansmannen och ikonen i det vid den tiden undangömda och bortglömda distriktet Madiran i sydvästra Frankrike och han blev det med den lokala druvsorten Tannat. Det är en tjockskalig och påtagligt tanninrik mörk druvsort som kan ge kraftfulla och långlivade viner som med tiden utvecklar både nyansrikedom och finess.
Man kan med fog säga att det var Alain Brumont som lyfte druvsorten Tannat till vad den är idag och vägen dit gick inte bara genom vingården, utan minst lika mycket genom vineriet där han utvecklade mer förfinade tekniker för extraktion av tanninerna ur skalen.
Château Bouscassé har idag 120 hektar vingård och man gör två utmärkta röda viner härifrån. Toppvinet heter Château Bouscassé Vieilles Vignes och görs uteslutande av Tannat från de äldsta stockarna, och även det här vinet bygger sitt djup och mycket av sin struktur på just Tannat från upp mot 70 år gamla stockar. För att göra vinet lite mer lättillgängligt som ungt har man dock blandat i Cabernet Sauvignon och Cabernet Franc. Drygt ett års lagring i till ungefär hälften nya små ekfat har också bidragit till en lite mer polerad struktur.
Det här är minst sagt riktigt gott, det är ett mörkt, bläckigt och ganska tätt vin med en fin kryddighet och viss blommighet, och även en liten nyans av vanilj från ekfaten. Helt klart är det ett för prisläget väldigt seriöst och faktiskt också väl så lagringsbart vin (det klarar lätt över tio års lagring) som i nuläget mår väldigt bra av att slås upp på karaff i en halvtimma eller så före servering. Smakmässigt är det också tätt och djupt och mörkt fruktigt (blåbär, svarta vinbär), det finns också en hygglig men inte påfallande frisk syra som lättar upp smaken något och även om tanninerna är druvtypiskt markerade, är de förvånansvärt fint polerade.
Det här är vinet till höstens smakrika grytor, till köttet eller viltet där smakerna är höga och det gärna får finnas något tillbehör av lite fetare eller krämigare slag för att runda av vinet strävhet ytterligare. Bra exempel på det är en god potatisgratäng, en gräddsås, stuvad svamp eller blomkål, eller varför inte en luftig mandelpotatispuré med smör och färska örtkryddor samt lite riven parmesanost i.
Importör är VinUnic, http://www.vinunic.se/
