Vinet kyls till ungefär tio grader och serveras direkt ur flaskan utan dekantering i ett glas med medelstor kupa. Doften är betydligt mer intensiv och seriös än vad man väntar sig av vinerna från Soave. Här finns det både högre citrusfruktiga och blommiga parfymer som hör det klassiska soavevinet till och ett djup och koncentration som vittnar om hög ambition i både vingård (låga skördeuttag) och vineri (ekfatslagring). Stilmässigt hittar man likheter med både vit rioja och vit bordeaux, delvis för att vinet har elegant vaniljsöta ekfatstoner, och den känslan bidrar också till att vinet upplevs mer seriöst än vad merparten av vinerna från Soave gör. Smaken följer samma linje, dels med druv- och ursprungstypiska aromer, dels med en god koncentration som ramas in av rikt fruktig textur och mild vaniljsötma från ekfaten. Det är verkligen välgjort och gott – ett vin som varmt kan rekommenderas och troligen överraskar alla som är mer vana vid lättsamt, syrliga och friskt citrusfruktiga soaveviner.
Den här typen av vin är lämplig att servera till lätta till medelkraftiga rätter såsom klassisk carpaccio av kalvkött med olivolja och citruszest, det traditionella kallskurna kalvköttet med tonfisksås, till sparris med hollandaise, till smörstekta eller grillade fiskar med vitvinssås eller kall citroncrèmefraiche alternativt till många typer av vitmögelostar och lagrade hårdostar. Det är inget vin att spara mer än ett par år som mest, det dricks nämligen alldeles förträffligt redan nu.
Vinfirman Graziano Prà grundades 1985 av bröderna Prà, men 2007 gick de skilda vägar och ena brodern, Graziano, tog ensam över familjens vinodlingar. Idag har man 30 hektar stora vingårdar i Soave och åtta hektar i Valpolicella och många av vingårdslotterna daterar sig tillbaka till 1970- och 1980-talen. Alla vingårdar sköts enligt ekologiska principer. Graziano var tidigt och såklart fortfarande mycket ambitiös och hängiven vinodlingen som sådan och har gett namnet Graziano Prà ett gott rykte, inte minst för vinerna från Soave där han arbetar mot små skördeuttag och lite större djup i vinerna än vad som är vanligt idag.
Graziano var också tidig med att särbuteljera viner från enskilda vingårdar i Soave, vilket tydligt vittnar om han passion för vingårdarna som sådana och känslan av terroir i vinerna. Två av hans bästa viner kommer från vingårdarna Staforte och Colle Sant’Antonio.
Vinet Soave Classico Monte Grande har gjorts sedan 1988 och kommer från ett par närliggande lägen på sluttningar på cirka 150 meters höjd i Monteforte d’Alpone. Det görs med cirka 70 procent Garganega och 30 procent Trebbiano di Soave (som skördas tidigt för maximal fräschör) från ungefär 60 år gamla stockar som växer enligt både metoden pergola (högre uppbindningar) och guyot. Druvorna pressas långsamt vid låg temperatur och musten jäses sedan i ståltankar vid låga 13 grader för att lyfta fram de mest elegant fruktiga och blommiga nyanserna. Därefter dras vinerna över till 225 liter stora franska ekfat för malolaktisk jäsning och lagring under tio månader.
Det finns flera teorier om varifrån druvsorten Garganega kommer och den vanligaste teorin är att det är en italiensk druvsort, baserat på den odlades redan av etruskerna och därmed är en sort som ingår i samma familj med Trebbiano. Som Garganega har den nämnts redan på 1200-talet. Med DNA-test har det dock visat sig att den har ett grekiskt ursprung och att det rör sig om samma druvsort som på västra Sicilien heter Greciano Dorata och lite mer överraskande den spanska Malvasía de Manresa som knappt odlas längre. Sedan århundraden tillbaka är det dock en druvsort som är nära förknippad med distriktet Soave i Veneto i norra Italien. Det finns ett par kloner av Garganega med Garganega Tipico som den allra vanligaste. Garganega Verde anges som den bästa av klonerna och den hittar man allra mest av i hjärtzonen Soave Classico och allra mest i äldre vingårdar på sluttningarna. På flacklandet, där skördevolymerna och den totala produktionen är större, är det snarare klonen Garganega Dario (också omnämnd som Garganega Grassi) som dominerar.
Garganega är en tjockskalig grön druvsort som växer i långa ibland glesa druvklasar och mognar förhållandevis sent på säsongen. Det allra mesta av druvsorten ger ett citrusfruktigt och syrafriskt torrt vitt vin, ståltanksjäst i de flesta fall och med delvis eller ibland uteslutande jäsning och lagring i ekfat för mer exklusiva tappningar. Om säsongen så tillåter att druvorna skördas sent vid extra hög mognad, kan man göra fina söta viner av dem. Det vanligaste sättet att göra sött vin är att man låter torka druvorna inför vinifiering såsom man gör med Amarone della Valpolicella. Den typen av vin kallas Recioto di Soave och är ett utsökt dessertvin.
Importör i Sverige är Nigab, www.nigab.se
