När man talar om Malbec från Argentina blir det alltid tal om Mendoza som helhet, mer sällan om underdistrikten eller andra distrikt. På sitt sätt är det lätt att förstå, 76 procent av allt vin i Argentina kommer just från Mendoza. Den här gången vänder vi dock blicken västerut, mot Anderna och den lite högre belägna regionen San Juan. Regionen ligger direkt väster om Mendoza och sydväst om det mycket mindre La Rioja och det är faktiskt en region med betydelse – här odlas vin på omkring 32 200 hektar vilken ändå är en betydande del av landets idag cirka 211 000 hektar stora vingårdsareal (den har successivt minskat under 2000-talet).
Man talar också ofta om höghöjdsodling med altituder kring 900 till 1 200 meter i Mendoza och menar ibland (felaktigt) att det rör sig om de högsta vinodlingarna i världen. Det stämmer inte riktigt, det finns motsvarande eller högre höjder för vinodling på annat håll i både Sydamerika, Nordamerika, Europa och Asien. Och här i San Juan är altituden högre än i Mendoza och den genomsnittliga altituden är omkring 1 300 meter men de högst belägna vingårdarna når mycket högre än så. Rent klimatmässigt är området klassat som öken eller halvöken, men nederbörden är en liten aning högre än i Mendoza, vilket förklaras av att nederbörden sveper in från Pacific i väst och har lite kvar att ge efter att lämnat ifrån sig det allra mest i Chile och på vägen uppför Anderna där. Tack och lov finns det obegränsat med smältvatten från snö i Anderna och det används för att bevattna vingårdarna. För övrigt är dagarna soliga och lagom varma, men sällan varmare än 28 grader (vilket är fyra till åtta grader lägre än i Mendoza) och det ger rankorna gott om energi att föda fullmogna och fruktgenerösa druvor. Samtidigt är nätterna till följd av den höga höjden så svala att druvornas naturliga syra bevaras. På grund av det höga läget uppe i Anderna kan frost vara ett problem under våren, särskilt i de lägre delarna av dalgångarna.
Just det här vinet kommer från underområdet Valle de Pedernal, en dalgång som omges av bergskedjorna Sierra del Tonal i öst och Sierra Pedernal i väst. Dalgången har fått sitt namn pedernal efter det lokala namnet på ”flinta” som dominerar de mörka och magert steniga jordarna här. Enligt ledande vingeologer i världen är den här typen av jord ovanlig och det sätter också en viss prägel på vinerna.
Malbec täcker 23 procent eller 2 793 hektar av vinodlingen i Valle de Pedernal och är därmed den viktigaste druvsorten. Därefter hittar man Syrah (21 procent), Bonarda (19 procent) och Cabernet Sauvignon (tolv procent) i odlingsstatistiken.
Det här vinet görs uteslutande med Malbec som kommer från några av de högre vingårdarna i Valle de Pedernal, framför allt Block 8, belägen på omkring 1 400 meters höjd. Här uppe sveper en konstant svalkande bris. En annan faktor som är viktig med höga höjder är en tunna luften som ger ökad UV-strålningen med en mycket positiv effekt på utvecklingen och mognaden av tanninerna i druvorna. Rent generellt ökar nivån av UV-strålningen med upp omkring tre till fyra procent per hundra meters högre altitud. Det är en viktig förklaring till att höghöjdsviner har så fin tanninstruktur.
Efter noggrann sortering har druvklasarna avstjälkats och efter en traditionell alkoholjäsning har vinet mognat under tolv månader i 225 liter stora ekfat, både franska och amerikanska och omkring 20 procent nya. Det vi hittar i glaset är ett riktigt trevligt vin, på sitt sätt stort i doften med en härlig blåfruktig och blommig parfym med en delikat placerad ekfatsötma – men det känns inte solvarmt och tungt utan mer åt det eleganta hållet till. Smaken är medelfyllig, härligt fruktig med en uppfriskande syra och trevligt placerad tanninstruktur. Det är definitivt ett bra exempel på Malbec och det kan lika gärna drickas nu som om fem till åtta år.
Köp ett gäng flaskor och invänta först vårsolen – och ta då fram grillen.
Importör i Sverige är Nigab, www.nigab.se
