Domaine des Terres Dorées, stjärnan i södra Beaujolais

När man pratar om vinfirmorna i Beaujolais brukar det nästan alltid röra sig om dem uppe i norra Beaujolais, där de tio cru-byarna. Att södra Beaujolais lyser med sin frånvaro i samtalen handlar mestadels om att den delen av distriktet domineras av kooperativ och av produktion av enklare viner för tidig konsumtion. Men det finns undantag och stjärnan av dessa heter Jean-Paul Brun och hans högpresterande Domaine des Terres Dorées.

Jag kör bara knappt tre mil norröver från Lyon innan jag är inne i den södra delen av Beaujolais, där vingårdarna breder ut sig över flackt landskap och svagt böljande kullar. Väl där lotsar jag mig på slingrande landsortvägar fram till byn Charnay och letar mig fram till Domaine des Terres Dorées som har sitt vineri i utkanten av byn.
Här ligger Domaine des Terres Dorées, en familjeegendom med idag 51 hektar egna så gott som ekologiskt skötta vingårdar (om så krävs använder han lite kopparsulfat och svavel) som sedan 1977 drivs av Jean-Paul Brun. När han tog över efter sin far var firman mycket mindre och då hade man enbart vingårdar kring byn Charnay. Den unga och kvalitetsdrivna Jean-Paul hade större visioner än så och för 20 år sedan köpte han vingårdar i både Saint-Amour, Fleurie och Moulin-à-Vent i norra Beaujolais.

”Södra Beaujolais har tyvärr aldrig haft något bra rykte, det var först i slutet av 1930-talet som några producenter började göra bättre viner, men ”, säger Jean-Paul.
Ambitionen gällde inte bara att göra bättre viner, han ville också göra andra viner, inte bara de för området så typiska lätta röda vinerna av Gamay. Tack vare att man har en del kalksten i jordarna här i södra Beaujolais ville han plantera både Chardonnay och Pinot Noir, druvor som på den tiden stod för knappt en procent av den totala arealen i Beaujolais.

”Förr i tiden odlades knappt Chardonnay här, men idag har det blivit lite mer populärt just tack vare kalkstensjordarna, vi har idag tio hektar vilket är väldigt mycket för en odlare i Beaujolais”, säger han och lägger till att det finns fler vitvinstillverkare idag mot förr om åren.
”Jag gör två vita viner, ett som vinifieras i cementtankar och ett i ekfat”, Jean Paul och säger att han tack vare kalkstensjordarna kan odla och göra riktigt bra vita viner.

Han har också tre hektar med Pinot Noir som växer i kalkstensjordar i Charnay. Pinot Noir får inte användas till viner som buteljeras som Beaujolais, istället kan man göra vintypen Coteaux Bourguignons eller som Jean-Paul gör, en riktigt fin röd generisk bourgogne. Hans tre bourgogneviner är trevliga och goda, men fokus ligger såklart på Gamay och hans viner från södra och norra Beaujolais.

”Jag arbetade med maceration carbonique till en början, det är ju den vanligaste tekniken för jäsning här i Beaujolais, men jag har slutat med det eftersom jag tycker att den tekniken gör vinerna för endimensionella med en mer fruktig än komplex karaktär, därför har jag sedan länge förlitat mig på klassisk burgundisk vinmakning med omkring tre veckors skalkontakt och nerpressning av skalkrosset”, förklarar han.

Det förklarar en del av vinernas komplexitet och struktur. En annan detalj som skiljer Jean-Pauls vinmakning från de flesta andras är att han sätter igång en första liten tank med jäsning av de tidigast skördade druvorna och använder sedan denna jäsande must för att snabbare starta den helt naturliga jäsningen i de andra tankarna.
”Till en början gjorde jag försök att lagra vinerna i ekfat under en tid, men jag har helt gått över till lagring i cementtankar och foudres om 20 till 50 hektoliter eftersom jag inte tycker att Gamay gör sig lika bra i ekfat så som Pinot Noir gör, och det fungerar alldeles utmärkt”, förklarar Jean-Paul.

När Jean-Paul besökte Stockholm var det för att visa upp årgång 2017, en enligt honom och andra vinodlare i Beaujolais jag har talat med beskrivs som en underbar årgång, precis som den hyllade årgången 2015 som gav en god mognad, men små skördeuttag.

”Tyvärr hade vi 2016 stora problem med frost, vilket kraftigt reducerade skördevolymen, men vinerna som gjordes blev bra”, säger han när vi talar om årgångarna.
Ett gott år producerar Jean-Paul omkring 400 000 flaskor och kvaliteten är överlag mycket god.

Vissa viner finns att köpa genom beställningssortimentet eller privatimport (restaurangerna kan köpa alla redan idag), men ett par viner lanseras i små volymer på Systembolaget under våren. Jag väljer dock att presentera alla vinerna nu, primärt för att lyfta fram den utmärkta producenten Domaine des Terres Dorées.

Importör i Sverige är Divine, www.divine.se

2016 Crémant de Bourgogne Blanc de Blancs Extra Brut
87 p
Det här vinet görs till 100 procent av Chardonnay från de egna vingårdarna i Charnay. Skörden sker alltid tidigt, i regel kring slutet av augusti och 2016 var det start den 27 augusti. Vinet har mognat på sin jästfällning under 24 månader innan dégorgering, vilket är seriöst med tanke på att regelverket bara kräver nio månaders lagring. Med en dosage på bara fem gram per liter är det här ett mycket torrt mousserande vin. Doften är medelstor, rent fruktig och elegant med en påfallande kritig med en elegant nyans av gråpäron och citronskal. Samma fruktnyanser går igen i smaken, som är helt torr och fint mineralisk och stram. Det här dricks nu och de kommande två till fyra åren.
Säljs enbart till restaurang och genom privatimport.

2017 Beaujolais Blanc Classique
88 p
Med tio hektar Chardonnay är Jean-Paul Brun en stor aktör av vitt vin i Beaujolais och resultatet är klassiskt och trevligt. Han skördar druvorna omkring sju till tio dagar senare än till sin crémant. Druvorna pressas långsamt och musten jäses vid låg temperatur med sin naturliga jäst i en kombination av ståltankar och cementtankar under närmare två månaders tid. Det här är ett elegant, fint nyanserat och lätt mineraliskt vin med en något måttlig syra, men ändå en stor fräschör. Det är gott, kanske en aning kort i smaken, men med en god och kritig fetma och viss finess.
Finns på Systembolagets beställningssortiment, nr 76629, 189 kr.

2016 Bourgogne Pinot Noir
88 p
Jean-Paul Brun har tre hektar med omkring 30 år gamla stockar av Pinot Noir i hembyn Charnay, planterade i kalkstensjord med cirka 8 000 stockar per hektar såsom odlarna uppe i Bourgogne har. Omkring 50 procent av vinet har uppfostrats i små ekfat, resten i tankar. Det är en lättsam, elegant och något charmerande generisk röd bourgogne, med en finstilt rödaromatisk fruktighet och en delikat kalktenston. Det här dricker jag gärna, nu och de kommande tre till fem åren.
Finns på Systembolagets beställningssortiment, nr 77713, 229 kr.

2017 Le Ronsay
89 p
Att Jean-Paul är en av de främsta odlarna och vinmakaren här i södra Beaujolais förstår man med en gång när man sätter det här glaset under näsan – doften är underbar, medelstor med ljuvligt parfymerad med en fint druvtypisk nyans av mörka bär med elegantare inslag av röda bär och även rosor. Renhet och en diskret kryddighet finns också med i bilden.
”Visst är vinet läckert, men tack vare att stockarna är unga, som mest omkring 30 år gamla, bygger vinet mer fruktighet och charm än på djup”, berättar Jean-Paul.
Smaken är precis lika len, intensivt och läckert fruktig med en god fräschör och viss längd, men det är avsett för tidig konsumtion, nu och de kommande åren.

2017 l’Ancien
91 p
”För mig kändes det viktigt att göra två cuvéer, med l’Ancien som den lite djupare och mer strukturerade tack vare att druvorna kommer från äldre stockar, minst 40 men upp mot 65 år gamla”, förklarar Jean-Paul.
I det inget konstigt, det här vinet är tydligt med koncentrerat och intensivt, frukten är livlig och fint blommig med ett lite mörkare inslag och med en mer klassiskt kryddig och jordigt rökig mineralitet. Det här är tvivelsutan ett ovanligt seriöst och välstrukturerat vin från södra Beaujolais – det brukar i regel vara ett av de allra bästa om inte det bästa härifrån – och viner i den här stilen kan definitivt utvecklas och lagras i upp mot tio år. En magnum 2009 l’Ancien vi provade samtidigt hade fått en fin komplexitet med läckra mognadsnyanser, men troligen kommer vinet att sig väl i ytterligare tre till fem år.
Utöver att det här är ett väldigt gott vin, är det för priset ett alldeles bländande vin!
Lanseras den 8 mars på Systembolaget, nr 95082, 159 kr

2017 Saint-Amour
90 p
Det är inte bara namnet som är älskvärt, det är lätt att förföras av vinets doft, som är utsökt och elegant blommig med en mer förfinad mineralisk ton. Smaken är silkigt texturerad, knappt medelfyllig i intensiteten, tanninerna är lena och fint balanserade och man upplever också en god fräschör. Jean-Paul förklarar vinets finess med den lätta och sandiga granitjorden. Det här vinet dricker man nu direkt, och de kommande fem till åtta åren eller så.
Vinet säljs till restaurang, men kan också privatimporteras.

2017 Morgon
90 p
Det finns en annan typ av mineralitet i det här vinet jämfört med de två som kommer från kalkstensjordarna i södra Beaujolais. Frukten är en aning mörkare men de röda rosorna består och det är superbt, men ungt och mest drivet av sin fruktighet.
”Jorden är verkligen mager och består av ren granit i olika vittringsgrad, och därför är det alltid ett vin som behöver tid i flaska, som ungt har det en tydlig tanninstruktur”, berättar Jean-Paul när vi provar vinet.
Så markerade är tanninerna dock inte, extraktionen ur skalen har varit försiktig och balansen är därför utsökt med en god fräschör och fin längd. Jag skulle dock gärna låta vinet ligga till sig ett år eller två, alternativt dricka det till maträtter som fångar upp lite av tanninerna och den mineraliska strukturen.
Vinet säljs till restaurang, men kan också privatimporteras.

2017 Morgon Côte du Py Javernières
92 p
Jämfört med den vanliga tappningen bjuder det här vinet på en större och mer elegant doft, så också djupare och mer koncentrerad. Man skulle lätt kunna tro att vinet är jäst i delvis hela klasar, den finns en slags kryddig ton i doften som man vanligen skulle härleda till stjälkar om man nu inte visste att Jean-Paul avstjälkar sina druvor, det är således jorden och terroir som gör sig gällande. Javernières är en del av vingården Côte du Py med lite större andel lera och hummus i jorden, vilket gör vinet något mer komplext än dem från resten av vingården. Det här är gott, väldigt gott, och smaken är full av mineralisk energi och livlighet, den dröjer sig också kvar i långt över en minut. Det är en utmärkt beaujolais som tydligt visar potentialen för både druvsorten Gamay och den här producentens kvalitetsambition.
Lanseras på Systembolaget den 5 april, nr 99361, 239 kr.

2015 Moulin-à-Vent
91 p
Doften är fortfarande ungdomlig, på bytypiskt vis mörkare i frukten än de andra vinerna och med en precis lika typiskt bläckig och stenig nyans. Stockarna växer i Rochegrès och Les Thorins, två riktigt fina vingårdar mitt i appellationen. Smaken är lika strukturerad som väntat, tanninerna är helt klart mer uttalade här och visst vill man låta vinet ligga till sig i tre fyra år till, samtidigt är 2015 är en varm och solig årgång som har bidragit med en lite rikare frukt än i många andra årgångar. Att vinet har en god lagringspotential visade inte minst den 2012 Moulin-à-Vent som provades samtidigt. Det var också ungt och definierat av sin livliga och intensiva frukt, men hade en lite stenigare och mer rökigt jordig doft som gav vinet en större komplexitet. Tanninerna var också alltjämt markerade, men hade börjat rundas av en liten aning. Jag höll just nu 2012:an som det mer intressanta vinet av de två, men 2015 kommer tveklöst att gå samma väg inom ett till två år. Vinet från Moulin-à-Vent serveras gärna till mer stadiga rätter av fågel och kött, det är absolut inget vin för picknicen.
Säljs enbart till restaurang och genom privatimport.